Sveriges kommuner och landsting, SKL, har skapat ett ramverk för öppna data. Intressant att ta del av och jag tycker det är speciellt intressant med den del som handlar om nyttoberäkningar. Nyttoberäkningar av öppna data är inte lätt, men det finns vissa delar i det som jag måste kommentera. De omätbara nyttorna är satta till demokrati, effektivitet och ändamålsenhetlighet allt utifrån en EU beräkning av vad nyttorna i form av intäkter är på öppna data. I det kalkylexempel som följer med är de omätbara nyttorna satta till vissa procentsatser utan att det är motiverat varför. Jag skulle vilja ha en förklaring till varför de procentsatser som finns är satta till det de är.

Det som är en viktig ingrediens när du gör en nyttoberäkning är från vems perspektiv som du gör det, ska det vara från en kommuns synvinkel ska både intäkter och kostnader beräknas från samma perspektiv. I det ramverk som finns utlagt är intäkterna gjorda från ett samhällsperspektiv (demokrati och ändamålsenhetlighet) och även från ett internt perspektiv (effektivitet). Kostnaderna är helt och hållet satta från ett internt perspektiv – t ex vad kostnaderna är för IT-investeringarna. Min uppfattning är att det är som att blanda ihop äpplen och päron när man gör en nyttoberäkning, d v s de siffror som man får fram säger inte speciellt mycket.

Ett annat perspektiv som saknas är tidsperspektivet – finns det några skillnader i nyttan av den öppna datan. Ett kapitel som diskuteras i dokumentet men som saknas i den beräkning som är bilagd. Detta kan t ex vara något som finns med i intäktsdelarna genom att förändra ändamålsenhetligheten.

Summa sumarum är SKLs ramverk och specifikt nyttodelen ett intressant försök och har utvecklingspotential.